The day after tomorrow


Känner mig rätt tom faktiskt. Försöker att inte tänka på det men jag kan bara inte låta bli ibland. Det är heeelt otroligt hur man kan komma så nära någon (några) som man aldrig träffat förut och bara känt i mindre än nio månader. Helt fantastiskt! Och allt vi fått uppleva tillsammans är få förunnat. Vill inte gå och lägga mig för jag vill inte att det ska bli imorgon vilket innebär att det är ännu närmre till onsdag. Kan inte fatta att vi redan är här nu. Det var ju nyss Augusti och helt plötsligt står vi i Oktober bara sådär.

Jag har verkligen blandade känslor för samtidigt som min ena tredjedel lämnar, inleder jag alldeles strax 9 månader i USA med en tripp till Vegas. Det är mycket som är på tapeten i höst och jag tror det kommer bli en fantastisk tid här framöver med en massa skoj och samtidigt som jag saknar nära och kära vill jag inte hem till vintern än, vi har perfekt väder nu, och jag vill heller inte hem och ta tag i framtiden, för jag försöker leva i nuet så gott det går nu och den fritiden jag har här borta vill jag inte byta bort för tillfället. Det är isåfall jobbet jag är färdig med, men annars kommer jag verkligen att sakna allt man kan göra här borta och bara enkelheten att inte behöva betala varken mat eller hyra gör ju att man kan göra en hel del roligt, och jag vill verkligen passa på att göra så mycket amerikanskt som möjligt medan jag är här. Ska försöka klämma in en till konsert, ev Gavin DeGraw, basket, hockey och amerikansk fotboll, halloween-firande, thanksgiving och en massa annat! Lär bli en hel del shopping också...

Sen kanske jag kommer hem tidigare än planerat då jag inte längre har någon resekompanjon med mig under resemånaden. Var ganska inställd på att åka själv till NYC ett par dagar innan hemfärd, men har insett att det nog inte är så kul att sitta själv på ett hotellrum och ha en vecka kvar där när man nog helst av allt bara vill hem. Det hade varit annat om man haft någon med sig men vi får se. Det är verkligen berg- och dalbana för mig vad gäller den där resan.. Ena dagen vill jag åka och andra dagen vill jag hem direkt liksom. Svårt. Nu har jag bara en vecka på mig att bestämma hemresedatum så jag har inte all tid i världen att fundera kring det. Så ni kanske får se mig på hemmaplan tidigare än beräknat. Önskar falukorv, fil, mackor, ost, husmanskost, torsans pölsa och löskarra till maträtter.. Lika bra att förbereda er i tid inför vad som komma skall!

Nu sitter jag och skriver ur det tomma och ska väl gå och lägga mig innan ögonen faller i sömn. Det är bra nära nu, men jag vill inte sova. Jag vill bara inte det, trots att jag somnar när som, i sittande position om det så krävs..

Ha en fantastisk fin dag kära du!
XX



Kommentarer
Soufi

Vi får ha en lösgodis kväll när du kommer hem med andra ord :) förstår dina känslor, det är helt naturligt! Både gruvar sig och längtar i en enda rörig mix. Du har iaf varit väldigt duktig på att göra MASSOR av saker i USA som man inte kan göra i långa landet falukorv. Upplevelser för livet som andra aldrig någonsin kommer att uppleva. Ta med dig dina goda stunder och tänk på dem, OFTA! :)



Massor av kramar!!

2011-10-04 @ 22:22:33
URL: http://soufih.blogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Johanna Persson

Courage Faith Strenght Hope Love

RSS 2.0