Take my hand, let's just dance, watch my feet, follow me

The road toward a dream can be filled with challenges. It is easy to get discouraged along the way. Just remember, that overcoming a difficult journey will only add to the satisfaction of achieving a dream.
I believe in you and your ability to succeed.

Kom igen nu Johanna, ryck upp dig för fan. Det här går ju inte. Sitta och tycka synd om dig själv bara för att det är lite jobbigt. Nu tar vi det här till något positivt och var glad över allt det roliga du får vara med om. 

Få se nu, vad är egentligen bättre... Att ha en dålig dag här i staterna då man bara kan åka på target eller forever21 eller victoria's secret och tröstshoppa lite, eller att ha en dålig dag hemma i Ö-vik där mamma och pappa finns och man bara kan få en kram när man som helst vill och bara krypa upp i soffan med en filt och en kopp te framför sporten (gud vad jag saknar sporten 22.03 på tvåan, är den fortfarande kvar samma tid?) eller varför inte Solsidan eller söndagsfilmen på fyran? Ja, ni ser ju själv. What a mess! Lycka kan inte riktigt köpas för pengar alla gånger..
Just nu tycker jag faktiskt synd om mig själv. Och jag vill göra det en liten stund. Sen kan jag rycka upp mig. Och nu började jag gråta också..

Tror jag ska gå och lägga mig nu, klockan slår 21.00 om bara ett par minuter, för att förhoppningsvis vakna upp med ett bättre humör imorgon. Jag tror på det.

Sov gott ni fina, vill bara säga att jag saknar er där hemma otroligt mycket. Ibland tänker jag på det mer, ibland mindre. Idag otroligt mycket. Hoppas ni tänker på mig lite nu och då också. Fastän jag är här borta finns jag alltid där med er.
XX

International House Of Pancakes


Brunchade på IHOP i förmiddags med Evelinn! Var faktiskt riktigt skönt att inte åka till gymmet direkt efter att jag droppat av lillen på skolan. Åkte hem, skypade med pappa, vek lite tvätt, la mig i soffan och bara slöade. Det rycker dock lite i benen just nu och eftersom att morgonen med lillkillen var påväg att förstöra min dag så kan det bli så att jag åker iväg till gymmet ändå bara för att komma iväg ikväll. Är sugen på att simma lite men vi får se.

Kom precis hem efter att ha hämtat den äldre killen från skolan och han kom med en riktig attityd så fort vi klev innan för dörren vilket resulterade i en time-out för hans del.
Responsen på det blev: Yes!! I have to do my homework anyway so that's perfect! Can I have a 10 minute time-out? 
Jag menar, vad fan?! Just nu vill jag bara lägga mig ner och gråta. Jag röt tillbaka och sa: No, I'll be there when your time-out is done. Punkt. Märks att han inte är van att få time-outs, han är mer van att få som han vill. Crappy beginning and crappy end of this stupid day..

Som ett slag i magen


Ha! Har klagat för mig själv över att jag inte haft någon träningsvärk på ett bra tag, trots att jag varit på gymmet och kört slut på mig bra många gånger den senaste tiden. Tycker det kan vara skönt med träningsvärk för då känner man verkligen att man jobbat hårt och att det händer någonting.
Men alltså... snälla nån! Nu har jag ont i princip varenda muskel och att göra bicepscurl utan vikt är en plåga.. För att inte tala om ryggen.. Och triceps.. och vaderna.. Känns som ett slag i magen alltså.
Imorgon blir det iallafall träningsfritt, (åh nej, vad synd att jag måste vila...) på sin höjd en promenad på förmiddagen.

Men förhoppningsvis ger detta resultat! Ska på cheesecake factory ikväll och är sugen på att äta just en cheesecake, men försöker att hålla mig ifrån sötsaker på veckodagarna! Jag behöver ju inte tänka på någon Beach 2011 eftersom att vi inte har någon beach här i närheten, men det får bli Pool 2011 istället. Nu kör vi!

FbC Dallas Fireballs


Igår då... Var på gymmet 09.30 för att gå på ett av mina favoritpass, no limits circuit, där man verkligen svettas och känner att man jobbar (spinning är ett annat pass där man svettas som en gris, dock INTE ett av mina favoritpass, bevare mig väl..) men fy tusan vad jobbigt det var. Brukar tycka att det är riktigt roligt men jag kände mig orkeslös vissa stunder och var tvungen att byta till lättare hantlar efter halva passet. Har iofs varit igång hela veckan och gymmat så det kanske är dags för en vilodag snart. Men mitt andra favoritpass, kickbox, är idag så vi får se om vilan blir imorgon istället.. Efter det passet åkte jag iväg till ett Activity Center för att spela innebandy. Ja, du hörde rätt, innebandy! Det är inte på många ställen i USA där folk spelar innebandy, de flesta har inte ens en aning vad det överhuvudtaget är för något (de vet inte för att de inte bryr sig) men här i Dallas har några stolta innebandysjälar från Finland, som bor här, anordnat en träff en gång i veckan för de som vill ansluta. Riktigt roligt!

Dock känns det ju idag kan jag lova. Fast jag har mest ont i ryggen och armarna, så frågan är om den värken kommer från morgonpasset... Sen kämpade knäna hyfsat bra med joggingskor och nolagolv (ni från Övik vet vad jag talar om, ni ser ju på bilden, inget skyttisgolv där inte) så det är tur att det bara är en gång i veckan.





Idag är det cluster meeting (Au Pair-möte) så vi ska åka på Studio Movie Grill som är en biograf där man samtidigt kan äta mat, så det blir lunch och bio i ett! Filmen blir Limitless med snyggingen Bradley Cooper så jag klagar inte.
X

King Loooooui

I onsdags var jag på hockey (ja, jag är lite efter med bloggandet men..) med Evelinn, Kira och Erlend och det är tur att svenskarna iallafall presterar när självaste laget inte gör det. Med 5 sekunder kvar av matchen kvitterar Anaheim och får till en förlänging. Stars var 5 sekunder ifrån att vinna matchen men nä, då släpper dom in ett skitmål och Anaheim vinner på övertid. Faaaail! Iallafall så gjorde Loui, vår Loui, ett av Stars mål vilket i princip var matchens enda höjdpunkt.








Hoppas att de vänder denna förlusttrend och börjar vinna igen, det kan behövas i ett framtida slutspel!
Krossing my fingers!
X

Du ska inte tro det blir sooommar


Igår hade vi poolhäng. +30 grader celsius. Ville bara säga det.



Quittin's out of the question. When it gets tough, gotta fight some more


Igår klev jag upp 08.30 och åkte på gymmet! No limits circuit stod på schemat som är ett pass där du har en step-bänk (vet inte vad det heter) och lite vikter, band, bodybar som du använder under passet. Sjukt jobbigt men sjukt kul och jag känner att jag börjar bli starkare i armarna då jag har ökat vikten på hantlarna sen jag började och kan pressa mig själv mer nu än i början.
Jag har liksom aldrig gått på gym förut. Och när vi var tvugna att göra det med innebandyn gjorde jag det inte mer än vad som var på schemat, sad but true. Nu tycker jag faktiskt att det är ganska kul att göra olika övningar och gå på pass för då går tiden fortare, det är roligare och man känner att man blir starkare från vecka till vecka.

Men, OBS, det värsta som finns dock är ju treadmillen. The famous treadmill. Löpbandet. Skapelsen från hell skulle jag hellre vilja kalla den. Nej, fyfasiken vad jag gruvar mig varje gång jag ska ställa mig där och löpa några miles. Först börjar jag gå några minuter i behaglig takt och känner att, ja, helt okej ändå. Sen går det några minuter till.. några fler minuter och med det här tempot kan jag ju stå på detta band i många minuter till. Sen ökar man farten lite lite lite i taget för att till slut inse att ja, nu måste jag faktiskt öka på till springfart om jag någonsin ska få det gjort. Sagt och gjort har farten ökats markant och där står jag och löper på. Okej, det funkar väl. Få se, har jag sprungit i en halvtimme nu kanske? Kollar på klockan, oj, 3 minuter har gått. 3 underbara minuter har gått och jag håller på att avlida för att klockan går föööör jäkla sakta. Kollar klockan igen, 1 minut har gått.. igen, 30 sek har gått sen senast, igen, 20 sekunder. Och sådär håller det på. Sådär håller det på tills jag äntligen har sprungit klart för dagen, men det är en pina att ta sig igenom den där evigheten.
Det är därför jag går på pass istället för att använda löpbandet.



Nu har jag avverkat dagens pass, med dessa matvanor måste man hålla igång varje dag så att man kan gå +-noll istället för bara +.... But you gotta do what you gotta do!
X

Det är de små sakerna här i livet som gör det större


Glömde bort att vi hade en liten svensk/norsk-afton här hos mig i söndags.
Vi bakade kanelbullar från scratch, du vet, här i USA gör man ingenting från grunden. Här är allt redan färdigpackat eller färdiglagat, så de blir stolta över sig själva när de vispar ihop en färdig pannkaksmix i vattnet liksom. Vi har till och med färdig kakdeg som redan är uppskurna i små kakor så att det bara är att he på ugnen och stoppa in kakorna. Frågan är då om de vet hur man lägger kakorna på en plåt och hur man sätter på ugnen?

Iallafall så bakade vi svenska kanelbullar, jag, Evelinn, Sara och Erlend, och jag måste säga att de blev riktigt goda. Iallafall mina... hehe!









Nu åker jag och pojkarna på Target. Kommer sakna Target nåt så fruktansvärt när jag en dag lämnar landet alltså...
XX

I'm you're biggest fan I'll follow you until you love me


Vilken stjärna alltså. Vilken jäkla superstar Lady Gaga är. Ett riktigt fame monster.
Svårbeskrivet hur konserten var. Alldeles, alldeles underbar skulle jag vilja påstå.
Hon framstår ju som en knäppskalle och inte helt frisk i huvudet när man ser henne på tv, i intervjuer och framför allt med den klädstil hon besitter, men tjejen är smart. Otroligt smart, för hon vet ju vad som funkar. Hennes upplägg fungerar ju och inte nog med att hon har gjort en mängd bra låtar, hon har ju en fantastisk röst också. Det kan ingen ta ifrån henne. Åhå vad jag öser beröm över the Lady nu, but she's worth it.

Ready for Double A C
 
Sara, jag och Evelinn spända över Gagagaga

Scissor Sisters öppnade

Woaaah, there she is!

Scenen

Just daaaaance

The queen

Hon kan inte bara sjunga och dansa utan även spela piano (och rocka loss på elgitarr)

AHHHH, monster!!

She's a monster

Ser ut som att vi satt en kilometer från scenen, vilket vi inte gjorde, men det är svårt att fånga avståndet på bild

Ooooh oooh oooooooooooh, caught in a bad romance

Dance dance dance

Gaga ohlala

Superstar

Lights

She was born that way



Ska försöka lägga upp någon video från konserten också, filmade till några favoritlåtar!

Min värdfamilj har varit i Austin i fyra dagar under pojkarnas Spring Break och de kom hem idag, så imorgon är det jobb för mig igen vilket betyder att jag borde pallra mig till sängen och sooooova. Ska bli, säger jag.
XX

We're all born superstars



Går och lägger mig med min nya, fina Gaga-tisha och bara njuter av att jag varit på en helt fantastisk konsert!
Lady Gaga, Lady Gaga, Lady Gaga, Lady Gaga, Lady Gaga, Lady Gaga, Lady Gaga, LADY GAGAAAAAAAA!

Home is where your heart is


Idag hade vi en riktig skandinavisk dag. Jag, Evelinn och norska Erlend åkte på IKEA och käkade lite svenska köttbullar och potatismos till lunch och strosade runt i varuhuset för att bara andas in lite svensk atmosfär. Inte trodde jag att man skulle uppskatta allt som har med Sverige att göra så mycket när jag åkte iväg hit för två månader sen. Efter det åkte vi iväg till en skandinavisk butik som ligger en bit utanför Frisco och hete Wooden Spoon. Det var en mysig, liten, typisk svensk loppis-affär med lite smått och gott från hemlandet och grannarna. Köpte lite svenska saker men även lite finskt godis, då jag kom på att jag faktiskt har lite finskt blod i mig. Bara därför jag köpte det........

Jobbade lite imorse och mitt på dagen och med tanke på att lillkillen varit sjuk fyra dagar denna vecka har jag faktiskt överskridit mina 45 timmar denna vecka vilket just nu känns i knoppen. Varför jag sitter uppe klockan 01.00 då är ju en väldigt bra fråga. Brukar inte komma upp i 45 timmar en vanlig vecka så det kan ju vara därför jag är bra trött, men nu är jag iallafall ledig i fyra dagar då familjen åker iväg till Austin för lite Spring Break. Själv är jag husvakt och laddar inför Lady Gaga på måndag! Wehooo


Home is where your heart is. 50-50 just nu!

Hittade lite passande budskap...

Evelinn kollar utbudet.

Kom hem med dessa saker och ett paket finnkrisp.



Imorgon blir det kanelbullebak och filmkväll med Sverige och Norge. Landskampen har börjat.....
X

Music makes people come together


I torsdags åkte jag, Evelinn, Kira och Erlend på en spontankonsert i form av John Corbett.
De flesta känner nog till honom främst som skådespelare där han har varit med i filmer som "My big fat greek Wedding", "Raising Helen" och som Aidan i "Sex and the City"-serien + andra filmen.
Eller så känner man inte till honom överhuvudtaget.
Jag visste iallafall vem det var och fastän han och hans band inte direkt spelade min typ av musik, gjorde dem ett bra framträdande. Hade jag varit 40+ hade jag nog uppskattat det hela lite mer, men godkänt det får dem absolut! Fräsch för att vara nästan 50 är han ju också..! Tror min mamma hade gillat denna konsert!


Grannar! Finland, Sverige & Norge

Aidan...

Eller John Corbett som han faktiskt heter

Evelinn, Kira & Johanna


En mycket bra torsdagkväll var det!

Barn är rara men på foto skall dom vara


Lite roar barnen, brukar man ju säga, men detta svar från min lilla kille roade verkligen mig och gjorde min dag!

O jobbar på i sin "homework book" och blev klar med denna bild, vilket jag tycker ser ut som en sol med brillor men det tyckte inte O..

J: Yea, good job! What is that?
O: Uhm, Lady Gaga?



Det är min kille det!

En helg jag sent kommer glömma


I helgen gjorde Johanna (observera att jag inte skriver om mig själv i tredje person utan vi båda heter faktiskt Johanna, och för att göra det lite enklare blev vi the Johanna's för min värdfamilj) ett nytt försök till att ta sig hit till mig i Dallas. Självklart skulle det bli storm och åska och allt vad gudarna hade planerat i fredags så man hade ju inte blivit förvånad om flyget blivit inställt igen. Bara förbannad. Nu blev det inte så utan efter att jag kört till fel terminal 3 gånger på den där dumt stora flygplatsen var det med en konstig känsla jag såg Johanna stå och vänta på mig. En helt obeskrivlig känsla att få se någon bekant bara vara där och det var helt underbart att få krama om henne igen.

Självklart försvenskade vi dagen ännu mer genom att åka till IKEA!

Har ALDRIG uppskattat en tallrik med köttbullar & potatismos så mycket som jag gjorde då! Aldrig..

Ja, ni ser ju...

Sen åkte vi hem och jag visade Johanna huset, varav mitt favoritställe är på bilden...

Sen åt vi lite till, på Cheesecake Factory (Är där minst en gång i veckan, stammis javisst!)

Dock bara (?!) andra gången jag ätit cheesecake där. Den till höger är sinnessjukt god. Helt sinnes..

På lördagen åkte vi till ett stoooort shoppingmall (galleria som det så fint heter på sv. pappa) i Grapevine

Poserade med mina två favoritländers flaggor, hem1 & hem2

Påväg mot svarta faran..

Efter shopping och onda fötter headade vi ner mot Downtown

Min fina Johanna i ett soligt Dallas!

Proud to be a Texan!

Världens bästa Johanna!

Död. JFK alltså, jag lever och mår jag!

Överlycklig tjej 1

Överlycklig tjej 2. Fråga mig ej varför vi var så glada över att stå bredvid krysset där JFK sköts, för jag höll nämligen på att bli mördad jag också. Hade jag stått kvar mitt ute i vägen 2 sek till hade jag blivit överkörd.. hehe

Innan vi åkte vidare hemåt satte vi oss i solen en sväng och guses så skönt det var! En perfekt dag helt enkelt.



Skjutsade Johanna till flygplatsen på söndag runt 12-tiden och det kändes inte så jobbigt som jag trodde att det skulle. Just då. Allt kändes så naturligt och det var som att vi skulle ses snart igen (det ska vi ju i och för sig!!! kommer i ett separat inlägg) men sen när vi hade vinkat av varandra och jag var påväg till bilen gick det upp för mig att jag skulle åka hem själv. Jättejobbig känsla och bilresan tillbaka hem kändes föööör lång och bara obehaglig.. Åkte till gymmet och brände några kalorier för att sedan möta upp några tjejer på Cheesecake Factory och inta dessa kalorier igen. Värt.

Har haft en riktigt bra helg! Nu ser jag framemot Lady Gaga-konsert på måndag, helgen 25-27 och mammas besök i slutet av April!


X

You can't read my pokerface

Lady Gaga, 14 Mars 8 pm.
American Airlines Center


GISSA VEM SOM SKA DIT?!

"I hate mondays" became a wonderful day


Jag är stolt. Stolt över att få ta hand om två riktigt fina pojkar. Det är inte solsken varje dag, speciellt inte varje morgon ska jag säga er, men for det mesta är dem två charmtroll mest hela tiden.

Som sagt kan dagen förstöras rätt kvickt då morgonhumöret på den ena verkligen inte hamnar på någons att-vilja-handskas-med-lista. Hur man än vrider och vänder på det, är han antingen för trött, har ont på diverse kroppsdelar, hatar skolan eller hatar naps (obligatorisk vilostund på skolan). Erbjuder jag mig att välja ut kläder till honom, då vill han såklart välja själv. Överlåter jag åt honom uppgiften att välja ut kläder själv, nä, då ska jag plocka ut några plagg åt honom. Och gud nåde mig om jag väljer fel tröja... Försöker med att uppmuntra honom att det kommer bli en bra dag i skolan och det kommer att bli så roligt att träffa klasskamraterna, men tröttheten vinner och en hel del krokodiltårar rinner nerför kinderna för han är ju "sooooo tireeeeed". Det är nu mitt tålamod börjar tryta och jag har egentligen lust att bara ryta till och säga att: "Nu kliver du upp ur sängen och klär på dig, annars gör jag det åt dig", men de gånger jag försökt att låta lite mer bestämd har han inte direkt skinit upp som en sol, hoppat upp ur sängen och varit klar två minuter senare. Nej, då är jag definitivt inte hans bästa vän. Efter några fler tårar och lite mer uppmuntrande från min sida, brukar vi i alla fall vara på samma sida när frukosten är framdukad och vips så är det elaka morgonhumöret bortspolat. Men det krävs tålamod vill jag lova er...

I alla fall så förväntade jag mig en lika härlig morgon denna måndag och är det inte underbart att starta måndagen med samma härliga gnäll så säg!
Går in i rummet där pojkarna sover och säger god morgon, ser till så att de vaknar till och börjar röra på sig, går därifrån och börjar plocka fram lite frukost. 5 minuter går och inga pojkar är nere.. Nehepp.. Är påväg upp men jag hör att det rör sig på övervåningen så jag låter det vara en stund till. 10 minuter har nu gått och vanligtvis har jag och lillen hållit på att välja kläder x antal minuter vid denna tidpunkt, men jag ropar i alla fall att frukosten är klar för att se vad som händer.
Ner kommer två stycken påklädda, kammade killar som har borstat tänderna och allt (ja, de borstar före frukosten..) och bara småler åt mig. Detta händer inte varje dag.. Mina duktiga pojkar.

Man ska inte underskatta de små liven alltså, min måndagmorgon kunde inte ha börjat bättre!
Hur började er måndagmorgon?



XXX

Johanna Persson

Courage Faith Strenght Hope Love

RSS 2.0